onsdag 25 november 2009

Mat som medicin eller medicin som mat?

Dagens näringsrekommendationer ges på befolkningsnivå oberoende av genetisk variabilitet. Finns det verkligen en universell kosthållning som passar oss alla? I framtiden skall det bli möjligt att ge individanpassade kostråd baserade på genetiska förutsättningar.

Vad vi äter påverkar vår hälsa. Under 1900-talet upptäcktes vitaminerna och dess betydelse för hälsan. Tillstånd som man tidigare betraktat som sjukdom, och där man sökt efter exempelvis bakteriella förklaringar, visade sig vara näringsbrister som lätt kunde hävas med en näringsriktig kost. Kända exempel är Skörbjugg (C-vitaminbrist), Rakitis (D-vitaminbrist) och Beriberi (Tiaminbrist). Näringsforskningen handlade därmed om att förebygga och råda bot på sjukdom.

Modern närings- och hälsoforskning inriktas fortfarande på att främja hälsa, förebygga eller fördröja uppkomsten av sjukdomar, men också om att optimera prestanda. Det kräver en vidare förståelse om hur olika näringsämnen påverkar kroppen på molekylnivå. Då räcker det inte längre med epidemiologiska studier som studerar samband mellan kost och hälsa på befolkningsnivå.

Nutrigenomics innebär vetenskapen om hur maten, och komponenter i livsmedel, påverkar kroppens gener och därmed inverkar på hälsa, sjukdomsrisk och vår förmåga att svara på träning. Begreppet Nutrigenomics är relativt nytt men förutspås kunna revolutionera näringsläran i framtiden. Även om individanpassade kostråd sannolikt ligger en bra bit in i framtiden så öppnar det upp för nya möjligheter att förebygga kostrelaterad ohälsa och optimera prestationsförmågan.

Spännande - eller hur!/Ma

Inga kommentarer: