Fortfarande tidigt på dagen men jag har ett stort leende på läpparna.Vad vi äter påverkar vår hälsa. Under 1900-talet upptäcktes vitaminerna och dess betydelse för hälsan. Tillstånd som man tidigare betraktat som sjukdom, och där man sökt efter exempelvis bakteriella förklaringar, visade sig vara näringsbrister som lätt kunde hävas med en näringsriktig kost. Kända exempel är Skörbjugg (C-vitaminbrist), Rakitis (D-vitaminbrist) och Beriberi (Tiaminbrist). Näringsforskningen handlade därmed om att förebygga och råda bot på sjukdom.
Modern närings- och hälsoforskning inriktas fortfarande på att främja hälsa, förebygga eller fördröja uppkomsten av sjukdomar, men också om att optimera prestanda. Det kräver en vidare förståelse om hur olika näringsämnen påverkar kroppen på molekylnivå. Då räcker det inte längre med epidemiologiska studier som studerar samband mellan kost och hälsa på befolkningsnivå.
Nutrigenomics innebär vetenskapen om hur maten, och komponenter i livsmedel, påverkar kroppens gener och därmed inverkar på hälsa, sjukdomsrisk och vår förmåga att svara på träning. Begreppet Nutrigenomics är relativt nytt men förutspås kunna revolutionera näringsläran i framtiden. Även om individanpassade kostråd sannolikt ligger en bra bit in i framtiden så öppnar det upp för nya möjligheter att förebygga kostrelaterad ohälsa och optimera prestationsförmågan.
Spännande - eller hur!/Ma
Varje år får cirka 7000 svenska kvinnor diagnosen bröstcancer. Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i västvärlden och var nionde svensk kvinna drabbas.
Tidigare studier har tillskrivit kosten en stor betydelse när det gäller uppkomsten av cancer. Runt 35% av cancerdödligheten tillskrivs, och kan därmed förebyggas av, våra kostvanor. När det gäller bröstcancer så har man bland annat undersökt kopplingar till fettintag och glykemiskt index (GI). Olika studier ger emellertid motstridiga resultat. Att renodla effekten av enskilda kostfaktorer när det gäller canceruppkomst är svårt.
Det enda kostfaktorerna som tydligt påverkar bröstcancerrisken är alkoholintag och övervikt. Redan vid måttliga mängder alkohol ökar risken att insjukna i bröstcancer. Vid ett till två mindre glas alkohol per dag har man sett en 32 procent högre risk att utveckla den vanligaste bröstcancerformen. Övervikt hos yngre kvinnor är kopplat till en minskad risk för bröstcancer medan övervikt efter klimakteriet ökar risken för bröstcancer./MittVal bloggen
Du har ätit dig mätt och vill inte ha mer mat men dricker snabbt upp glaset med måltidsdryck. Genast fick du i dig 76 kcal ytterligare. Det är mer energi än vad du får från ett äpple eller lika mycket energi som i ett portionspaket (10g) smör. Flytande kalorier kan medföra ett större energiintag än många tror. Om man vill hålla energiintaget nere är det bra att begränsa energiinnehållande dryck eftersom det mättar sämre än energi i fast form. För den som har svårt att få i sig tillräckligt med energi (på grund av exempelvis aptitlöshet eller extremt hög energiförbrukning) kan det vara ett knep att dricka något energiinehållande för att öka upp sitt energiintag. Vatten, mineralvatten, kaffe och te innehåller ingen energi men annars medför dryck en hel del energi.
• En burk (33 cl) läsk: 123 kcal
• En flaska (33 cl) lättöl: 95 kcal
• Ett glas (2 dl) lättmjölk: 78 kcal
• Ett glas (2 dl) mellanmjölk: 95 kcal
• Ett glas (2 dl) standardmjölk: 121 kcal
• Ett glas (2 dl) färskpressad apelsinjuice: 94 kcal
• Ett glas (2 dl) saft: 78 kcal
• En kaffe latte (1 dl standard mjölk): 60 kcal
• Ett glas (15 cl) rödvin: 112 kcal
• En stor stark: 233 kcal
Har hittat en blogg som jag följer - MittVal blogg - som handlar om hälsa och samhälle - nedanstående inlägg fanns där. Kopierar in med jämna mellanrum det som jag tror kan vara av intresse för oss alla - bra när man inte orkar skriva själv (vilket de flesta tydligen inte orkar just nu) :)/Ma
För att morgonpromenaden skall ge en högre fettförbränning än en promenad efter frukost krävs det att man orkar promenera lika energiskt och lika länge.
Är det bättre att promenera innan frukost om man vill bränna mycket fett? Denna fråga fann jag i min mail idag och det är onekligen så att vissa frågor dyker upp oftare än andra…
Promenader är, oavsett när på dygnet de sker, en bra motionsform. Normalt bidrar fett och kolhydrater parallellt till vår energiförsörjning. Medan kolhydratlagren är begränsade (ca 500gram) fördelat som glykogen i lever och muskulatur, så har vi i princip obegränsat med fettreserver (10-15 kg eller drygt 100 000 kcal). När kolhydraterna är slut tvingas kroppen gå över på fett för sin energiförsörjning.
Efter en natts fasta är leverns glykogendepåer tömda. Leverglykogenet har under natten använts för att stabilisera blodsockret och försörja hjärnan med energi. Muskelglykogendepåerna är fortfarande intakta (förutsatt att det varit en passiv natt) eftersom muskelglykogenet bara kan nyttjas lokalt i muskeln och ej mobiliseras till blodbanan. Insulinhalten är låg när vi vaknar vilket gör att nivån fria fettsyror i blodet, och därmed fettförbränningen, är hög. När vi äter höjs såväl blodsocker som insulinnivåer vilket gör att kroppens förutsättningar att bränna fett försämras.
Därför kan morgonpromenad innan frukost medföra en högre fettförbränning än om man promenerar efter frukost. Det förutsätter dock att man orkar ha ett lika aktivt rörelsemönster och samma höga intensitet på promenaden innan frukost som om den skett efter frukost. Med en måltid förbättras förutsättningarna att orka mer och längre. Med frukost innan promenaden kan du därför hålla ett högre tempo och gå en längre runda – det är det bästa för såväl flås som fettförbränning.
Läkartidningen rapporterar om en spansk studie som visar att individer som äter medelhavskost inte drabbades av depression i samma utsträckning som individer som inte äter medelhavskost. Förekomsten av depression är lägre kring medelhavsområdet och författarna fann det osannolikt att vädret förklarar detta och undersökte om kosten kunde förklara välmåendet. Anledningen till att medelhavskosten skulle kunna minska depressionsrisken återstår att förklara.
DN skriver ”Fettsnålt höjer humöret” och syftar på en australiensisk studie som jämfört lågkolhydratkost med lågfettkost. Efter ett år på de olika dieterna var viktnedgången lika mellan de båda grupperna. De som gick på lågkolhydratkost hade däremot inte, till skillnad från de som ätit lågfettkost, förbättrat sitt humör i och med viktminskningen utan var lika deppiga som innan dieten startade. Författarna förklarar resultaten med att högt kolhydratintag höjer serotoninhalten i hjärnan medan fett och protein minskar hjärnans serotoninnivåer. Serotonin är en signalsubstans i hjärnan som medför välbefinnande och lugn.
Det finns även sportdrycker som tagit fasta på möjligheten att påverka hjärnans signalsubstanser. Vissa sportdrycker innehåller, utöver socker och salter, även grenade aminosyror. De grenade aminosyrorna konkurrerar med aminosyran tryptofan om upptag till hjärnan. Tryptofan i sin tur är ett förstadium till serotonin vilket alltså signalerar bland annat lugn och föreslås vara en av anledningarna till central/mental uttröttning i samband med träning, det vill säga att man tappar sug, drive och förmåga att koncentrera sig. Grenade aminosyror medför minskat tryptofanupptag till hjärnan och därmed minskad serotoninproduktion. Sänkt serotoninhalt har visat sig förbättra prestationen medan en hög serotoninkoncentration leder till försämrad prestationsförmåga.
