Win-win för alla

Det finns en hel del föreställningar om hur man ska träna för att uppnå bästa möjliga fettförbränning. En vanlig uppfattning är att man bränner fett endast när pulsen ligger på en viss, hög nivå.
- Men så är det inte, säger läkaren och löparen Jason R. Karp. När helst du motionerar förbränner du både fett och kolhydrater, däremot ökar eller minskar procentandelen fett- respektive kolhydratförbränning i förhållande till hur intensivt du tränar. Vid låg träningsintensitet, till exempel snabba promenader, förbränner kroppen mest fett. Ju tuffare du tränar desto mer kolhydrater använder kroppen som energikälla tills du når din (individuella) mjölksyratröskel, då all energi tas från de kolhydrater som finns lagrade i din kropp. Om du däremot tränar strax över din "tröskelnivå" tillräckligt länge (cirka 1,5-2 timmar), kommer din kropp att vara tömd på kolhydrater och istället använda din fettreserv som energikälla.

Det Jason Karp talar om är mycket hård träning, inte lämpad för vem som helst.
Så vad ska den som vill bli av med övervikt göra?
Karp råder oss att inte tänka så mycket på vetenskapliga rön om fettförbränning utan att istället fokusera på själva träningen. Viktminskningen får man på köpet eftersom all typ av träning ökar din energiförbrukning.

- Det handlar inte om att välja mellan högintensiv eller lågintensiv träning, utan tvärtom - att kombinera de båda varianterna, vilket medför att man förbrukar både fett och kolhydrater, påpekar Karp. Genom att träna både låg- och högintensivt belastar man också kroppen på olika sätt, vilket minskar risken för förslitningsskador samtidigt som man bygger på muskelmassan. Och ju mer muskler, desto bättre ämnesomsättning.
Snabba, korta sprintruscher ökar också ämnesomsättningen och håller den igång en bra stund efter att man slutat träna samtidigt som långdistanslöpning också är viktig och bra fettförbränningsträning.

Att alternera hög- och lågintensiv träning ger alltså både kolhydrat- och fettförbräning. Dessutom gillar hjärnan nya utmaningar.