Mitt val - om kosttillägg

Under fjolåret såldes det kosttillskott för 2 miljarder kronor. Med kosttillskott avses vitaminer och mineraler samt andra näringsämnen så som exempelvis fettsyror. Kosttillskott är enligt lagstiftningen livsmedel som inte kräver särskilt tillstånd för att få saluföras, men nya riktlinjer syftar till att säkerställa säkrare kosttillskott till konsument.

Av kosttillskotten är det multivitaminer och mineraler som har den största marknaden medan fiskoljeprodukter står för den enskilt största ökningen (+25%). Var tionde fyra-, åtta- och elvaåring äter kosttillskott dagligen. Kvinnor äter tillskott oftare än män, högutbildade är större konsumenter än lågutbildade och tränande individer äter mer kosttillskott än icke tränande. Medan tillskottsanvändandet ökar i befolkningen generellt så har våra toppidrottsmän och –kvinnor minskat på sin kosttillskottskonsumtion över de gångna OS-cyklerna.

Att toppidrottare är restriktiva med tillskottsanvändandet beror delvis på risken för misstagsdoping. När internationella olympiska kommittén för ett antal år sedan gick ut och undersökte 634 kosttillskott på den internationella marknaden visade det sig att cirka 15 procent innehöll dopingklassade substanser.

Kosttillskott definieras som livsmedel och kräver därmed ingen särskild lagstiftning för att saluföras. I kontrast till läkemedel så får man inte påstå att kosttillskotten har någon medicinsk effekt, som att förebygga, behandla eller bota sjukdom. För att säkerställa kvaliteten och minska risken för odeklarerade substanser och felaktig märkning har branschorganisationen Svensk Egenvård har tagit fram riktlinjer för kosttillskott som bedömts och fastställts av livsmedelsverket. ”Detta höjer kvalitetsnivån i hela branschen eftersom företagen nu får konkretiserat hur de ska uppfylla de krav som lagstiftningen ställer”, säger Ingrid Atteryd, vd Svensk Egenvård.