... och ni vet alla varför. Mitt i det jobbiga så var det ändå vackert och stor-bror hade själv tyckt om att närvara mer fysiskt. De anhål jag har/haft genom knat och träning har genom den "sabbade" foten inte funnits. Där har istället funnits godis, snask och alldeles för mycket mat vilket i sin tur skapat ångest upphöjt till 14.
Foten värker fortfarande och jag har tagit det drastiska beslutet att inte göra något alls på ytterligare en vecka. Det är en stressig vecka som det är med Ls sista tenta i morgon, hans icke-befintliga packning, avresa, B:s födelsedag och 1 000 andra saker. Jag hade behövt mina promenader men nu blir det inte så.
Jag inser att jag inte kommer i mål till den 6 juni men då får det bli innan Marbella. Ha en bra vecka alla ni som finns bakom i vått och torrt.
Mo - mina tankar är hos dig!/Ma
Vad ledde dessa möten till?
3 dagar sedan
2 kommentarer:
Men vilken otroligt känslomässig avtäckning, tårarna fullkomligt flödade. Så vacker dag och såna fina ord av er alla, ni är fantastiska.
Tycker du tagit ett mycket klokt beslut, fast det säkert är superjobbigt, MEN du kommer igen. Låt nu benet läka ordentligt sen är du på banan igen/R
Finnas med dig, som du vet. Lås in stegräknare för en vecka och plocka fram den nästa måndag. Kanske lite cykling om du hinner för att ialla fall göra något. Kom ihåg att du har massa positiva saker denna vecka, njuuuut!!/g
Skicka en kommentar